söndag 23 mars 2014

be who you are and say how you feel, because those who matter don't mind and those who mind don't matter







Nä okej, klänningar har aldrig varit min favorit eller ens i topp tio av mina fem klädesplagg. Men jag måste fått ett slag i huvudet under min resa till london för jag är helt insnöad. Igår skulle jag (efter mina missöden) ut och gå en sväng för att rensa i denna snurriga skallen. Det slutade med att jag hamnade på TKmaxx, en affär som fungerar ungefär som en outlet, märkeskläder till löjliga priser alltså. Jag hittade tre saker som jag blev tokförälskad i, även om jag alltid påstått att det finns inga klänningar med "mitt namn på" så stod det faktiskt alice på den blåa sötnosen. Alla har ett svart fodral, även känt som den lilla svarta. Jag har nu min lilla blåa.
Och inte nog med det, men jag plockade ner en klänning som jag för ett halvår sen aldrig kunnat se mig själv i (tror ingen annan skulle kunna se mig i den heller för den delen). Men när jag stod i ett dåligt upplyst, trångt provrum och inte kunde se mig utan den så visste jag. Ja, då visste jag. Inte nog med att den var snygg nerknölad i min korg, den var urläcker på! Den skulle med hem.
Dock för att något sånär bevara mitt rykte som pojkflickornas galna kattlady så brottade sig en tshirt med en katt på sig ner i min kundvagn. Jag menar, hur söt?!

Tshirten har jag på mig just nu och klänningarna har jag hängt upp i mitt fönster för att kolla på när jag sitter i sängen. Eftersom jag aldrig lägger upp bilder på vad jag handlar så får ni faktiskt stå ut med att kolla på mina ursnygga kap. Ett privilegie om jag får säga det själv!

tjingeling 

lördag 22 mars 2014

Stressdröm; känsla av att livet går ifrån dig medan du förbereder


Nu som många redan förstått så är resan hem bokad den 20de maj. Tanken är att åka hem över sommaren, jobba och sedan börja om. Göra om, göra rätt helt enkelt.
Dock så har jag i april innan jag åker nöjet att få presentera min äldsta vän (Alltså äldsta som i varit vän längst, inte äldsta som i asgammal. Vi är lika gamla, sluta nu.) till den underbara staden jag för tillfället kallar hemma. Idag tänkte jag att jag kanske borde köra en vårstädning på mitt rum, sagt och gjort. Men med alla tankar på hur jag ska packa mina grejer för hemresan, var jag ska bo, vad jag och min vän ska göra när hon kommer, om hon kommer se var jag inte städat ordentligt, (sånt som alla tänker liksom) så blev jag lite distraherad. Hade helt enkelt inte mitt head in the game. Så när jag stod i duschen och vände mig om för att vrida om kranen för att skölja bort allt skurmedel glömde jag liksom bort vad jag höll på med. Så jag vred på den stora kranen och jaha, där fick jag mig en kalldusch. Inte nog med det, men eftersom jag insåg inte förrän efter ett tag att jag skulle ju inte alls duscha just precis nu, så tog det ett tag innan jag stängde av vattnet och var då redan inte bara lite blöt. Jag kände att det enda rätta var att åla ur de dyngsura kläderna och helt enkelt ta en dusch då jag redan var halvvägs liksom.

Jag är inte den som skyller på andra för jag tycker att alla är skyldiga till sina egna gärningar, jag menar det var ju ingen som sa åt mig att vrida på fel spak just då. Men eftersom mina tankar var på min vän så tycker jag bara att hon kan ta iallafall en liten del av detta felet. Såå..
Min kära vän, när du läser detta så vill jag inte vara elak, bara göra dig uppmärksam på att du var lite felet till detta också. Fast om det får dig att känna dig bättre till mods så kan jag slänga in dig i duschen med kläderna på när du kommer hit.
(skojar bara, kommer inte slänga in dig i duschen om du absolut inte vill, snälla avboka inte resan)


                ♥

måndag 10 mars 2014

Reading is one form of escape, running for your life is another








Hängde i Lördags med Jenke i Kingston, igår med tovan på Clapham common o idag vare tillbaks till verkligheten (om man nu kan kalla ldn för verklighet, lite för bra fö att vara sant). Varit nästan 20 grader här flera dagar o ska fortsätta hela veckan, missade tydligen både vinter och vår för nu är det sommar!
Börjat läsa game of thrones så ska återgå till det nu, för en person som alltid ligger efter i sitt seriekollande så var detta ingen bra idé.

onsdag 5 mars 2014

I'll never take any pictures cause I know I'll just be right back, cause I'm comin home


Jag har tänkt länge på att jag måste berätta för min värdfamilj att det är dags för mig att dra vidare snart, men med alla möjliga scenarion i huvudet har jag tänkt att 'det kan vänta'.
Idag skickade jag ett sms till min värdmamma som berättade att "vi måste prata". När hon kom hem så betedde hon sig superunderligt och undvek mig. När barnen gått och lagt sig så kom hon fram med tårar i ögonen och frågade vad det var jag ville berätta, och jag sa till henne att jag ska hem och jobba över sommaren men inte ska lämna förrän i maj ungefär. Hon skrattade så hjärtligt och berättade att hon väntat sig det värsta, typ att jag skulle säga "äeh asså ja drar imorn hejsvejs". Hon sa massa fint om att det var synd nu när jag precis kommit in i det hela och att barnen älskar mig och ja, jag måste hålla med att det känns tråkigt. Jag har verkligen kommit in i det och barnen är underbara ibland, men känner även en lättnad att nu vet vi båda att det kommer ett slut och att det kommer snart.

Även fast jag vet säkert att detta inte är det sista London ser av mig, så tänker jag försöka göra det mesta av min tid här innan jag åker hem en stund.

toodles