"Spring för kung och fosterland - Victorialoppet 2013"

Hejhej, som de flesta känner till så har jag varit fotograf åt IFK Borgholm, så igår hjälpte jag till att fota victorialoppet. Jag har alldeles precis gallrat bland bilderna, från 700 till 70 på tio minuter. Detta är ett litet smakprov på vad som senare idag kommer läggas upp på sport3x.se och på victorialoppets egen hemsida!

I'm a strong believer of the fact that you don't owe anyone an explanation for your choices or preferations

Så, i våras var jag och mönstrade för att till slut preliminärt få en plats i försvaret.
Mina slutresultat var egentligen rätt sucky, men det fick gå ändå.
Man får ett brev som säger att man blivit antagen, men man får inget som säger att man inte blivit det. I slutet av juni/början på juli skulle detta brevet dyka upp, och imorse- Imorse jajävlar, då fick jag ett sms och ett mail (brevet kommer så småningom) att ja, jag är med. OM jag tackar ja till min plats.
Med tanke på mina dåliga resultat så hade jag börjat förbereda mig på att det inte hade gått vägen, trots att statistiken talar till min fördel pga det låga utbudet av kvinnor i försvaret.
Så när jag nu fick detta smset, så blev jag helt stum. Min vän stod och sminkade sig för vi var påväg till jobbet, när jag plötsligt pep till och pekade ivrigt på min telefon som plingat till.
"GMUBESLUT" stod det på skärmen och jag fick läsa tre eller fyra gånger innan jag förstod vad detta var för ett sms. Det jag väntat på så länge, som jag nästan gett upp hoppet om att jag skulle få se, hade kommit.
Jag blev nog lite chockad för efter det har jag inte yttrat många ord, samtidigt som det snurrat i min skalle hela dagen. Jag var nästan säker på att jag inte skulle ha något att göra i höst, så jag hade planerat att skita i detta och flytta till London en stund. Så jag blev nästan, fast inte riktigt, besviken. Egentligen la jag upp bilden på facebook för att bevisa för alla att: fuck you guys, jag klarade det.
Ett fuck you rakt upp i ansiktet till alla som tvivlade på mig.
Samtidigt så känns denna platsen oförtjänt och motig. Mina siffror var så dåliga så jag tog bara någon annans plats eftersom jag är en tjej. Och faktum är att jag hellre ville ha en plats i försvaret, inte hemvärnet. Så om jag fortfarande är sugen sen så ska jag söka om.
Men tro inget annat än att jag ska rama in brevet när det kommer sen för fyfan vad stolt jag är.

För denna bilden var bara ett bevis på att man behöver inte vara stark som en oxe eller driven som min mamma för att klara något man verkligen vill.
Denna bilden var ett statement till alla där ute som vill något men inte vågar.
Denna bilden var inget annat än en symbol.
Innehållet på denna bilden har egentligen inget värde.
För efter hela dagens funderande, vändande och vridande på för/nackdelar så har jag bestämt mig.
Jag ska tacka nej.

over and out

/alice♥

I don't know what we're doing or what we have done, but the fire is coming so I think we should run

För ett par dagar sen drömde jag att jag och min syster bodde tillsammans i london, det var en riktig höjdare!
Som flera av er säkert vet så bor sistra mi i london under obestämd framtid för hard work på ett Rädisehotell. Och som flera av er säkert vet så jobbar jag på Lundegahrd över sommaren för att sätta plastband på armarna runt kidsen som kommer samt serverar/äter korv. (Jag gör annat också)
Och som ni säkerligen kan räkna ut, så har jag inte en aning om vad jag ska göra efter detta eviga korvätande (förutom möjligen att aldrig mer äta korv). Jo visst, jag var och mönstrade i våras för att få vara med i försvaret, breven skulle komma slutet på juni/början på juli, det har ännu inte kommit men jag väntar tålmodigt. Jag kände innan att skulle brevet mot förmodan inte dimpa ner i min brevlåda så skulle mitt liv ta slut här ungefär för längre än så hade jag liksom inte planerat. Men nu känner jag att ifall detta brevet nu inte skulle dimpa ner i brevlådan så skulle det inte vara hela världen för då är min plan att ta ett körkort för att sedan skeppa iväg mig själv till london och våldgästa min syster för obestämd framtid (förhoppningsvis skaffa ett jobb också).
Så det är bara upp till bevis om det är en sån höjdare after all!

Så nu har jag, tillskillnad från andra studenter, inte ett utan två alterntiv på vad som ska göras efter sommaren. Det känns ju verkligen absolut helt ok!


Men här kan jag inte sitta och planera framtiden, måste först och främst pallra mig iväg till ladan för jobb. Nu när det är så fint väder så är det dock inte särskilt mycket folk- så mitt krav på er som läser är följande: kom och lek med mig!

puss
♥♥♥♥♥♥