måndag 27 januari 2014

Why are mangoes called mangoes, where is the man going?



Så i lördags vaknade jag hos jenke. Vi hade tänkt gå upp tidigt, äta frulle på ett hotell i närheten och sen åka utanför londis på ett äventyr.
Vi vaknade vid tolvtiden, åt frulle hemma hos henne och åkte sedan in till Covent Garden. Alltså close enough, känner jag! Vi satt på en supermysig bar/restaurang på ett tak och drack skumpa. Det kom en blixt, det kom två, det kom lite regn oooo sen öppnade sig himlen. Vi sprang från vårat bord till dörren, det tog ungefär fem sekunder. När vi kom in fick vi gå till badrummet och föna håret i handdukstorkarna, så mycket regnade det alltså!
Vi mötte upp tovan och gick vidare till ett superschysst ställe, också i covent garden och drack drinkar ur tekannor. Efter ett par kannor, en flarre rosé och en uuurgo pizza tog vi en cykeltaxi till fabric! Jenke åkte hem och jag och tovan gick in för att dansa sönder på en av europas största nattklubbar.
Vi fick gå före i kön, kom in på nolltid och upptäckte sedan att ja, det var roligare förra gången. (Fast vad kan bli bättre än att sitta i ett vip-bås) Vi tänkte ge upp när vi mötte två aussies som var såååå goa! De var så goa så vi lämnade fabric tillsammans och styrde (inte) stegen mot deras hotell. Efter en massa gående åt fel håll, bråkande om GPS'en, två flaskor rosé och diskuterande om huruvida de rider på kängurus till skolan eller inte så kom vi fram till deras hotell. De bodde på Park Plaza vid westminster bridge och herreguuuuuuuud jag har ALDRIG känt mig så jäkla fancy. Fancypansy.
Vi hade sjukt roligt, somnade vid nio på morgonen och gick därifrån vid elva. En sån sjuk kväll som man aldrig kommer glömma (även fast man glömde lite medan det hände).

Helgen var alltså wicked, imorgon fyller lilla damen tre år och i helgen vankas det barnkalas. Så jag har fullt upp, som alltid!


tjingeling 


onsdag 15 januari 2014

Fire exits are so dumb. If a building starts burning the fire isn’t going to just leave, fire doesn’t even know what exits are


Upptäckte att jag inte skrivit något sen nyår och det är ju påtok för längesen. Jag hade bloggat oftare om jag hade gjort fler saker att skriva om, men det har jag inte! Kan dock berätta om de saker jag har gjort.
I fredagskväll var jag och jenke på ett ställe som hette Clapham Picture House och kollade på American Hustle, hade helt klart för höga förväntningar för att den någonsin skulle kunna leva upp till dom. JLaw var helt klart stjärnan i filmen tillsammans med BC, tråkigt att hon bara var bikaraktär dock. Vägg i vägg med bion låg en pub som spelade schysst musik där vi drog en flarre innan vi skulle se på film. När filmen väl var igång och det spelades en känslosam, seriös scen så var inte Blurred Lines på andra sidan väggen lika uppskattad hos oss i salongen som de inne på puben. Det var lite sådär. Kvällen var iaf fin och filmen var helt okej.
I lördags mötte jag en vän från gymnasiet i Notting Hill. Jag klampade in (efter att varit vilse ett tag) på ett fik där hon satt med några andra från hennes område. Vi åkte till Totally Swedish för att kika och sedan shoppade vi järnet till taco&rosémys. Vi lagade mat och snackade skit at her place i Harrow. Vid tiotiden kilade vi iväg till en pub lite längre ner på kullen och sedan till en pubklubb över gatan. Det var mycket folk, många studenter, flera gamlingar och så vi såklart. Vi hade riktigt roligt, dansade järnet och träffade mycket kul folk. Blev dock av med min jacka, min fina blåa rödluvejacka. Vakterna var superhjälpliga och letade hela kvällen både golv och tak efter min jacki. Slutade med att jag gick hem med en röd skjorta som någon annan glömt kvar och spenderade sedan hela söndagen med att leta efter en ny jacka. (Ja, jag hittade en, tack och lov) En superfin, blå, lite mer diskret, lite längre, lite varmare jacka följde med mig hem.
Såå ja.. Det var det.
Nu ska jag fortsätta skypa med min toad för jag är påtok för ouppmärksam på vad hon säger.

               ♥

onsdag 1 januari 2014

the person you'd take a bullet for is always the one behind the trigger


Så, 2014 alltså. 
Om jag minns rätt så skrev jag förra året om hur det inte blir nya tag pga ett nytt år såvida du inte tar tag i dem. Så jag ska inte upprepa mig själv, istället ska jag berätta en snabbis om igår kväll

Jag och Jenkins hade varit på ett ställe i wandsworth med temat "curiouser and curiouser", det var duktigt med folk, fint pyntat och mysig stämning over all. En stund på kvällen fick jag tydligen ansvar för jenkes jacka, halsduk och väska. När jag bestämde mig för att ge tillbaka dom till henne så hade jag bara jackan. Halsduken hade jag tappat på dansgolvet och väskan visste jag inte ens att jag hade haft.
Så när jag gick tillbaka i mina spår ungefär en halvtimme senare så hittar jag väskan, orörd där jag lämnade den (sjuk tur). När jag skulle lämna tillbaka den till sin ägare så gick jag förbi en kille som hade en halsduk på sig jag kände igen, jag frågade honom var han hittat den och om jag kunde få tillbaks den (vilket jag fick såklart). Han sa sedan att "now it's your turn, pass on a random act of kindness" och gick iväg. Dock osäker på om det räknas som en god gärning att lämna tillbaka något man hittat till ägaren när denne ber om det, men visst, vi lät han hållas. Fick efter det höra av flera att "this is gonna be your year you, lucky one!"
När vi bestämt oss för att vi dansat klart till abba, druckit ur våra tekoppar och nyårpussats klart så tog vi en buss till tubstationen. Vi gick till ett chicken cottage och jag hann inte ens betala färdigt innan vår mat var klar??? Gick så sjukt fort! Helt fantastiskt schysst, kommer aldrig glömma den gången jag beställde mat och fick den under loppet av två minuter.
Vi åt vår mat och åkte gratistub hem (sjukt fint av tfl att ha gratisåk på nyår). När vi klev av på stationen hos mig och gick uppför trappan så hörde vi musik, det var iofs inte konstigt för det brukar stå folk på stationen och spela/sjunga. Men när vi kom upp såg vi fyra/fem ungdomar som hade högtalare runt halsen, dansade och sjöng med alla som gick förbi. Vi drogs med i dansen på förbivägen och det blev ett sånt momentärt glädjerus för det nya året att man kunde inte låta bli att skratta som en förhäxad av nymfer. Helt fantastisk kul grej av dom att göra, de var säkert källan till mångas fortsatta glädje på hemvägen.

Nyårsafton var med andra ord fantastiskt fin och nu ser jag fram emot ett nytt år med nya vänner, stunder och danser. 

Så gott nytt år mina fins, ha det superfint så hörs vi snart!
               ♥