onsdag 30 oktober 2013

I'll never burn as brilliantly as you



The very first time I remember you,
you are blonde, 
and you don't love me back. 
The next time; you are brunette, and you do. 
After a while I give up trying to guess 
if the colour of your hair means anything. 
Because even when you don't exist,
I'm always in love with you. 
I remember most fondly those lifetimes 
where we get to grow up together, 
when you share your secrets and sorrows 
and hiding places with me. 
I love how you play along with my bad ideas, 
before you grow up and realize they're bad ideas. 
(And in our times together I have many many bad ideas.) 
When we meet as adults you're always much more discerning. 
I don't blame you. Yet, always, you forgive me. 
As if you understand what's going on, 
and you're making up for all the lifetimes in which one of us doesn't exist and the ones where we just, 
barely, never meet. 
I hate those.
I prefer the ones in which you kill me. 
But when all's said and done, 
I'd rather surrender to you in other ways. 
Even though each time, I know I'll see you again, 
I always wonder is this the last time?
Is that really you? 
And what if you're already perfectly happy without me? 
Ah, but I don't blame you;
 I'll never burn as brilliantly as you. 
It's only fair that I should be the one to chase you across ten, twenty-five, 
a hundred lifetimes until I find the one where you'll return to me.
I've loved you for a thousand years 
and I'll love you for a thousand more.
 ♥

söndag 27 oktober 2013

Your mind is a garden, your thoughts are the seeds. You can grow flowers, or you can grow weeds









Idag har jag och moster varit på en vild kyrkogård och fotat, supercoolt!
Vi har även bunkrat upp med glass så vi klarar oss, nu inväntar vi stormen i soffaaaaaaaan!

               ♥


tisdag 22 oktober 2013

I am so clever that sometimes I don't understand a single word of what I'm saying










På första bilden har vi födelsedagsgaml...eh..barnet.. Som vi firade fredag/lördag med tårta och tequila. På de andra bilderna så var jag och moster ute och vandrade i en park i närheten, suuuuperfin! Fanns getter och bambis och allt möjligt skoj!
Idag skulle jag gått på äventyr i stan men har sån galen huvudvärk så det får vänta tills imorgon.

Jag har förresten varit och hälsat på hos familjen jag ska vara hos i Clapham. Suupertrevliga! Barnen flög praktiskt taget på mig innanför dörren, de sa att jag bara fick vara med dom om jag tyckte om Harry Potter och ja.. Nu är vi oskiljbara.
Nämen, det var hursomhelst supertrevligt och allt verkade bra och fint oså och jag ser verkligen fram emot att vara där.

Braaaa, har inget särskilt spännande att berätta så jag ska berätta ett skämt istället!

Three cats are competing in a race. There’s an american cat named “one two three”, a german cat named “ein zwei drei”, and a french cat named “un deux trois”. The cats all swim across a lake. The american cat finishes first, the german cat finishes second, but the french cat is nowhere to be found.
why?
because the un deux trois quatre cinq


tjingeling 

måndag 14 oktober 2013

Some of us have to grow up sometime, and if I have to I'm gonna leave you behind









Vår gamla katt satt alltid i fönstret och kikade ut, hon satt på sin filt och tryckte sin lilla nos mot fönstret hela dagarna. Vår nya lilla fis var inte lika sugen på att sitta i fönstret, mamma sa att det nog berodde på att han var ju så liten och hade typ inte varit utomhus, så han visste inte riktigt vad det var han kollade på. Nu när han är större hoppar han gärna upp i fönstret och välter omkull grejer för att kika på vad som händer i trädgården.

Imorse så vaknade jag sjukt utvilad efter fem dagars bravader i storstaden, satte mig ute i köket med Syl och kollade ut genom fönstret. Det var inte särskilt spännande (bortsett från massa ekorrar och den feta katten jag såg) så jag tänkte att det måste ju bero på att jag inte riktigt visste vad det var jag kollade på.
Så idag har jag och moster varit ute i och gjort oss bekanta med området jag bor i för tillfället, gått runt och kikat lite och även varit inne på Breakfast Club för brunch, suupermys!
Detta området heter Angel, det finns supermycket att göra och tusen saker att se, helt fantastiskt! Får inte bo in mig alltför mycket tho, snart ska jag flytta vidare. :)

               
              ♥


tisdag 1 oktober 2013

Tough times doesn't last, tough people do.



Nu hoppas jag att ingen missat att jag faktiskt klarade både uppkörning och skrivningen igår, för det var stort.
Vaknade vid 05.58 måndag morgon, inte alls redo för uppkörning och tänkte "detta kommer gå rakt åt helvete". Kom till trafikskolan i tid, lämnade skolan i tid,kom fram till vägverket i tid. So far so good. Hann inte ens andas innan inspektörmannen kom ut och hoppade in bredvid mig i bilden, dags att åka.. Eh ok..
Vi körde iväg, det enda jag hade i huvudet såfort jag gjorde något var "Äh jävla skit nu såg han det, han tänkte säkert på detta, skulle kanske gjort sådär, detta var inte alls bra, shit allt är ju fel, kan kyssa mitt körkort adjö". 
När vi kom tillbaka till vägverket så frågade han "aha, hur tyckte du det gick då?" Åt helvete tänkte jag, men han sa rätt fort att "ja alltså.. Du gjorde ju en del grejer som inte var bra, men du verkade medveten om det för du sa alltid 'Oj skit' när du körde fel eller för fort.. Men det bra vägde upp det dåliga så du är godkänd, gratulerar!"
Jag vrålade "HALLELUJAH FYFAN VAD SKÖNT" rakt i framrutan, han såg aningen skrämd ut men det fick han ta.
Jag och min körlärare kramades och jublade och gick sedan in för att kolla om damen i repan hade någon tid för uppskrivning inom en snar framtid och hon sa "Aaa... Asså, hm vad är klockan, aah ok ah vi har en om en timme, ok?"
EH AH OK!!
Jag ringde mamma, och vi bad allihopa så att hjärnan nästan blödde att detta skulle gå vägen.
Så jag klickade i alla prickar för de, jag trodde var, helt fel svar hela tiden. Vågade inte avsluta provet av rädsla för att få se det där "Ej godkänd" upp på rutan igen. Fast där kunde jag ju inte sitta, så efter fem minuter avslutade jag och fick totalt hjärnstillestånd. För att bli godkänd krävs 52 rätt, jag fick 52.
Aldrig har jag varit så glad och sååååå jävla lättad.

Så nu känns det som om min hjärna har tagit semester för resten av veckan. Behöver den dock ej då jag inte har mer teori att plugga, utan ska bara agera fyllechaffis och sedan blire packning för hela slanten.
Idag har jag eldat så väggarna svettas, vet inte om det är kallt ute dock, ska kolla det men först: mat.