If you can't say something nice, don't say anything at all

Igår, mina kära vänner så var vi bjudna på kräftskiva och dagen innan det var vi på säsongsavslutning på Lammet&Grisen. Skitmysigt!
Känns lite som att man blir lagom bortskämd precis när man ska åka iväg hehe.
Hur som helst så var fredagen fantastiskt kul, supermysigt sällskap, svingo mat fantastiskt roliga tweets, dans på borden och allsång på bussen. Helt klart godkänt!
Igårkväll är också absolut godkänt, altanmys med trevligt sällskap, go mat, stora kräftor och allmänt sjungande och spelande.
Nu känns det lite som att dagarna inte startat alls förrän vid fyra-fem tiden på eftermiddagarna, men det kanske inte gör något. Det händer ju inte särskilt ofta ändå.
Håller på att göra mig redo för ännu en vecka av körskolehängande, gogogo!

So long sålänge ♥♥♥

it's the best of worlds feelings, like nothing can go wrong

Idag har jag och mor tvättat fönster, trappräcken, golv och väggar. Far har klippt gräs och flyttat bilar, när jag skulle gå ut med komposten så sa han i förbiväg lite sådär att
"hallå allis, flytta tillbaka bilarna". Som att det inte vore något konstigt alls, min första reaktion var såklart
"Är du inte klok, ska vi dö allihopa eller? Jag kan väl inte köra bil!"
Efter ett par sekunder så gick det upp för mig att; eh, jo. Det kan jag visst det.
Jag har nämligen börjat på körskolan, går en intensivkurs i kalmar och har kommit rätt långt. Har bara drygt tre veckor kvar så jo, det är klart att jag kunde flytta tillbaka bilarna på lagårdsplan en tio-femton meter, nemas problemas amigos.
Jag är fan bäst.

53 dagar, mer eller mindre, är det kvar tills hela familjen reser iväg till the L to the ondon.
Mamma sa häromdagen med lite underligt tonfall att
"jaa alltså.. jag beställer bara en enkelbiljett till dig när vi åker iväg" och jag (som inte haft sån himla tur med tänkandet på ett tag) blir lite förskräckt och tänker
"får jag inte plats på planet eller? hatar ni mig eller?"

Det gick (turligt nog) upp för mig rätt fort sen att alltså, det finns säkert gott om plats på planet för mig med. Men jag ska ju naturligtvis inte med till Sverige igen eftersom jag ska stanna i London på obestämd framtid.

Det känns lite som att jag går runt i en dröm där tiden susar förbi, som en tidsorkan ungefär. Saker flyger förbi och jag med dem utan att riktigt tänka efter. Därav förklaringen till varför jag har lite otur när jag tänker, jag har inte riktigt hängt med helt enkelt.
Men nu är jag snart på banan ska ni se!
Vilse i London och allt det där, fy vad spännande!


♥♥♥Så om ni vill träffa mig innan jag åker så är det läge att passa på nu,

för sen skiter jag i er allihopa ♥♥♥